För ett år sen såg jag ut så här. Det är ju helt knasigt! Fattar inte att jag varit gravid. Det känns så avlägset. Kan inte alls förstå att det är samma barn som var i min mage som jag nu tillbringar dagarna med. Eller ens att det är samma barn som för några månader sen. Det händer ju så otroligt mycket i hennes utveckling hela tiden.
Ibland saknar jag den där magen för det var så himla mycket enklare. Jag hade en bra graviditet, sambon och jag var lediga tillsammans nästan hela sommaren och jag kunde göra vad jag ville hela tiden. Och så var det så mysigt! (förutom när det var 100 grader varmt...) Och att sova ut, tillsammans med honom. Det hade varit något det! 8) Nu har jag ju iaf lyxen att få sovmorgon när han är hemma på morgonen. Glassigt!
Men jag älskar ändå den här människan mest av allt.
Och så skriver jag röriga blogginlägg för jag har en massa tankar som snurrar runt och mysiga bilder att dela med mig av :)