3 saker jag inte riktigt hade räknat med (även om jag kanske borde)
- hur mycket amning det faktiskt handlar om. Ibland flera timmar i sträck med små sovpauser emellan. Framför allt kväll och morgon.
- att min kropp skulle behöva en massa återhämtning. Lyckan när jag äntligen kunde börja sitta upp mer än väldigt korta stunder för att det inte längre gjorde ont i underlivet. Jag tänkte liksom att det skulle vara relativt frid och fröjd att slippa magen men det blev lite andra krämpor istället.
- hur ont det gör i hjärtat att inte kunna trösta barnet. Flera kvällar och nätter på raken låg hon och gnydde och ibland grät vid bröstet och jag grät också en skvätt. I natt har jag sovit ungefär 6 timmar totalt med en rätt så nöjd bäbis. Sicken skillnad asså! Ska inte jinxa men hoppas det håller i sig :P
3 saker som håller mig flytande
- att pappan och barnet går på förmiddagspromenad nästan varje dag. Då får den trötta mamman dricka en stor smoothie och surfa i fred en timme eller två.
- stickning. Asså det sägs ju att en ska passa på att sova när barnet sover osv men dels är det väldigt svårt att sova på beställning (framför allt när en inte vet om barnet somnat ordentligt eller inte) och dels så behöver jag lite fritid och roliga saker. Stickning ger avkoppling och sinnesro. Draken får fina kläder och en glad mamma. Win-win!
- att min nya minifamilj är så himla fin
3 saker som stärkt mig som mamma
- att vi var på vårdcentralen för uppföljning av min KBT-behandling tillsammans hon och jag. Jag både ammade och pratade och det gick jättebra! Sen kom pappan och hämtade oss och vi fick pusta ut i bilen på vägen hem.
- att hon faktiskt somnade i sjalen andra gången jag provade den. Har stora förhoppningar på att detta ska stilla kvällsoron lite iaf! Om inte annat så är det väldigt mysigt (men hur varmt som helst!)
- vetskapen att jag överlever trots väldigt få timmar sömn, smärtande bröst (från allt oroligt slitande och bökande) och att jag ibland inte får i mig frukost förrän klockan 11.